Livet som sadista

Jag har vetat sedan tidigare att jag har sadistiska tendenser men igår nådde det högre höjder. :-) Utanför jobbet är det en parkeringficka, och eftersom parkeringsvakterna är som gamar på gatan så händer det väldigt ofta att folk får böter. Just detta utspelade sig igår. En Audi parkerar och de två i bilen hoppar ut och går iväg utan att betala. Några minuter kommer en parkeringsvakt gående och kollar bilen, hon ställer sig några meter bort och står där några minuter. När ägarna till bilen fortfarande inte dykt upp går hon fram och börjar skriva en bot, i detta nu är jag så skadeglad att jag står och fnissar i min ensamhet och dessutom inte kan slita mig från min spaningsposition. Jag vill ju inte missa bilägarens min när denne kommer tillbaka! Och efter några minuter kommer de tillbaka, och det var värt varenda minut av väntan. Han ser lappen, ögon vidgas när han ser vad det är, han går runt i en cirkel samtidigt som han fortsätter prata upprört med sitt kvinnliga sällskap. Sen går han och sparkar till ett träd och därefter går han och kollar vad som står på skylten vid parkeringsfickan. Sen åker de iväg. Och jag är nöjd, riktigt nöjd. Till och med till den grad att jag går och fnissar för mig själv i flera minuter efter de åkt. Snällt? Kanske inte, men som man bäddar får man ligga. Mohaha!